tjingeling

Nu är jag tränad och klar för dagen så nu tänkte jag svara på lite frågor som jag har valt att inte svara på tidigare och även valt att inte lägga ut frågorna eftersom de har kännts lite ov'äsentliga och jag finner ingen anledning att förklara mig men jag är inte rädd för att svara

Jag kommer från chile och pratar relativt hyfsad svenska växte upp lomma och flyttade till malmö så fort jag blev myndig då alla mina vänner bodde här och jag har pluggat gymnasium i malmö, Jag älskar malmö med hela mitt hjärta och trivs vansinningt mkt här. sen träffade jag Andy i tonåren och det blev naturligt att flytta ihop med honom,han var då min drömkille ljus lång och i mitt tycke en riktig tight läckerbit som inte verkade bry sig om att jag var kraftigt överviktig och tycktes se genom min hårda yta. mådde väldigt dåligt som ungdom och var lite av en busunge med attityds problem.

Hade varit med om en hel del tragedier men lyckades resa mig upp efter varge fall.

Andreas tränade ganska aktivt så efter vi varit gifta i par år så blev det naturligt att även jag började träna inte för att jag tyckte att det kul utan för att jag var tvungen,jag nådde en vikt på över 160kg och benen vek sig så tungt det var. naturligtvist var det ingen som fick se när jag grät på nätterna av smärta i mina ben och rygg eftersom jag var så tung och var tvungen att prestera lika bra som alla andra på jobb. När jag gått upp de sista kilona så började ja isolera mig från mina vänner och all form av aktiviteter utanför arbetet och hemmet.

Min läkare sa till mig på skarpen efter jag jag haft över fem lugniflamtioner under ett år,då tänkte jag jag va fan jag har väl inget att förlora på att testa på att skaffa ett gymkort på nuatilus aqvakul och började med 15minuters promenader åt gången med en lång karl (andy) som puttade mig framåt,när jag sen klarade av de promenaderna själv började jag gå på vattengympan och gymmet. Det var fruktansvär hånigt att dra på mig baddräckt och visa mig öppet och sårbart men jag bet ihop grät inombords men visade aldrig att det var jobbig när folk stirrade ut mig.

Jag satte mig in vikväktarna points räkning då svärfar och svåger gick på det och började räkna points i smyg med hjälp av Andy men skrev in med så småningom,berättade aldrig för någon om min planer.

Ganska fort blev jag besatt av gymmet spenderade många timmar där och simsalabin blev träning det roligaste jag visste ,det blev mitt stösta intresse och kärlek. Jag kombinerade styrka och kondition hela vägen.

Nådde bmi 23 men min kropp var inte redo mensen bestämde sig för att lämna min kropp och madam depresion välkomnade sig själv in i min hjärna oinbjuden,livet började suga och jag hade jätte svårt att förstå varför . Kände mig misslyckad som kvinna eftersom min största dröm var att få barn som jo inte kan få om man inte har mens,gynekologen menade på att jag måste lägga på mig en fem tio kilo för att kroppen skulle fungera som det skulle, på övervikts enheten tyckte diabetes syrran att jag började gå över styr med viktminskning och jag tänkte för mig själv at det var omöjlig att gå upp ivikt när jag kämpat så hårt på att lägga om min livstil så mkt blod svett och tårar för va ingenting?! Naturligvist tänkte jag helt åt skogen fel men jag hade en stor press på mig var tvungen att ligga på bmi max 24 för att få hudreduceringarna och det kunde jag bara inte riskera. Förstod inte att jag var smal och att jag faktiskt kunde gå till en privat klinik och bekosta det själv, jag är säker på att om jag hade tänkt så långt så hade jag gått privat med dessamma. Då var det inte som det är nu man blev opererad på sjukhuset och de hade mkt högre krav.

Nåja återupptog min kamsport när jag nått min målvikt och så småningom bestämde jag mig för att gå upp de där förbannade kilona trotts att det sved i mitt hjärta men det var nödvändigt jag har trotts allt självinsikt och plötsligt så började jag ´må bättre, livet var inte längre meningslöst och efter operationerna ägt rum och jag jag blev mitt riktiga jag igen så ville jag bli strak jag vill inte vara sjuk jag vill leva, jag vill ha ett liv och jag vill framför all träna för den biten skulle nog inte varat länge till om jag inte gått upp lite.

Så nej jag håller inte på med bantning och  sådant ,lite då och då så går jag upp lite ij vikt och deffar ner de kilona men stannar där . Har inga sådana mål som innebär att vara smal utan att jag vill vara stark ha muskler och få ägna mig åt det jag älskar. Om nu det är meningen att moder jord vill att jag ska få ett litet knyte så är den välkomen men om inte så finns det fullt av andra möjligheter men just nu är prioriteringen att få ett stark psyke och en stark kropp. Mina mål är höga jag vill verkligen vara en av det starkaste kvinorna i sverige i styrkelyftning och jag vill inte se ut som en man  som många tycks tycka att gör . Jag tycker att det är vackert med muskler och det ända jag vill är att bli den bästa versionen av mig själv som jag någonsig kan vara.

Trotts att depressionen höll på att kosta mig mitt äktenskap och bidrog med en tråkig flytt och separatioon så är vi back together och jag är glad att jag inte tog en massa antidepressiva. Nu menar jag inte att antidepressiva är något dåligt men det var bara inte för mig just då.

Totts alla motgångar efter viktminskningen så är det det bästa jag någonsin gjort och jag har fanimig gjort det själv med hjälv av Andy ,jag har ingen annan att tacka och vad gäller hudreduceringarna så är jag idag glad att även där har jag beskottat det själv i samband mend Andy så där har jag heller ingen att tacka än mig och min familj  och sen min plastik kirurg som är sjukt skillad :)

Andreas och jag har inga kulturkrockar oss emellan och han förstår min svenska helt perfek,fattar inte varför denna frågat kommit på tal så många ggr ,kanske beror det på min kassa stavning som för den delen inte beror på att jag lider av dyslexi utan mer att jag är slarvig och ivrig när jag skriver

Min blogg är i föstahand avsedd för mig själv men det är riktigt kul om jag skulle lyckas inpirera någon och alla trevliga blogg kompisar jag fått,ni som inte gillar mig och min blogg  få jätte gärna sluta kommentera och sluta läsa den

jag kommer ändå inte att lägga ut konstiga kommentarer eller bli nedbruten eller en lessen över de  Jag är en stark kvinna och  är väl medveten om att alla inte kan gilla mig och min syn på livet och träning och det accepterar och respekterar jag till fullo .  Ni som följer min blogg  tack för ert fina stöd

Tvån snubbar som imponerar på på  bortsätt från Andy då är Badgear  som som är bad ass på träning och gått från mjuk soff dude till  en hrdcore tränings snubbe med en super kropp :)

Stamp-E som är en sann krigare  i slutet på sin kamp mot fetman helt på egen hand

kolla in honom, han är en sann inspiration

Båda grabbarna finns bland mina länkar och jag lover sann inspiration

Två grabbar som få all min kred idag

later sötisar

531 Militärpress

30kg*5  35kg*5  40*minst 5

DC

Decline Chestpress M S8H4 viktskivor        22,5kg*30öka
Hantelpress stående                    17,5kg*16 fler reps
Scullcruches ez-stång (15-30RP)             17,5g*30öka
Lastdrag V-handtag                     45kg*20öka
Skivstångsrodd                     30kg*23öka

 förra gångens vikter på dc så idag får jag öka och göra fler reps där jag inte ökar i vkit

 Dags att dra till gymmet and make som gains

later