Tjingeling!

Då var det de 31/8 och iforms loppet var  i full gång till min fasa kunde jag inte springa men jag gick 5kms slingan,naturligtvist så var det jätte kul men abstinensen efter löpningen har aldrig varit så stor. Jag fick påmina mig själv hela tiden om att jag inte bör springa eftersom det kan vara skadligt för operationen och att jag faktist har ont så jag lät bli, men det har aldrig varit svårare occh jag har nog aldrig längtat så djupt efter att få springa.

Jag var inte alls så nervös som jag var förra året eller som jag var inför sydkustloppet och då var det ändå sjukt mkt folk i år. Nu så  e det bara att hoppas att ag inte behöver vara sjuk eller bli opererad inför nästa års loppen :)

Later :)